cancern ska inte få vinna, aldrig att den ska få ta dig ifrån oss. du har kämpat i fyra år, du har vunnit över den förut och vi är här för att hjälpa dig.

magen vänder sig ut och in och allt jag vill göra är att sätta fingrarna i halsen och spy. spy tills hela kroppen skakar av ansträngning.

"jag träffar någon annan nu, jag vet inte riktigt vad jag känner för dig längre och inte för henne heller, men..ja, ville väl bara säga att jag är rätt förvirrad just nu."

och du skriver detta i ett sms, i ett jävla sms för att du är så äckligt feg att ringa upp mig och jag hatar dig för detta samtidigt som jag gråter på badrumsgolvet i två timmar

"men fattar du inte, jag var kär i dig i tre jävla år. tre år försökte jag få dig att tycka om mig som jag tyckte om dig. till slut gav jag upp, och nu har jag henne. jag ska göra henne lycklig på det sättet jag aldrig kunde göra dig, jag ska få henne att må bra. hon är min prinsessa nu."

och nu går hjärtat sönder gång på gång för jag har inte insett förän nu hur mycket jag behöver honom.

att lova sig själv att inte dricka och att ändå dricka och hamna i stan i en lägenhet med packade men jävligt fantastiska esteter och sedan ta bussen långt åt helvete för att sedan hamna felfelfel och gå så långt så man nästan kissar på sig och dör pga kyla, att äntligen hitta festen och inse att den redan var slut och ta bussen hem igen och ringa honom och gråta för att man sneat, och få höra att "gumman du borde inte dricka, inte om du inte mår bra av det" men det är ju förfan enda sättet att slippa den bistra verkligheten nu för tiden.

DET GÖR SÅ JÄVLA ONT SÅ JÄVLA ONT SÅ JÄVLA ONT SNÄLLA TA BORT DET SOM GÖR ONT

du kliar min rygg med ditt skägg och du pussar mig i nacken tills jag slutligen vänder mig om, du ler mot mina läppar och du håller om mig så hårt och torkar mina tårar för du tycker ju inte om när folk gråter, och det sista jag tänker på innan jag somnar är din portkod och det faktum att jag inte kommer att glömma den, på ett bra tag.

vi kastar bort meningar och ord som egentligen är betydelsefulla lika lätt som vi kastar bort rester av den mat vi aldrig riktigt orkar äta upp. "du är det bästa som någonsin hänt mig" för att senare bli "din jävla fitta försvinn ur mitt liv och ta ditt skitsnack med dig".

nu är jag så arg och trött på de som utger sig från att vara ens vänner som sekunderna efter ändå hugger en i ryggen med samma rostiga kniv som för tre år sedan, jag är så trött på lögner, svek och skitsnack så jag bläddrar igenom kontaktlistan och 1 timme, 39 minuter och 24 sekunder senare har jag lättat på hjärtat och lägger på med ett leende på läpparna.